Laddar

Ny forskning: Föräldrar till missbrukare – en osynlig grupp

Nya resultat från Malmö universitet visar att oro och maktlöshet upplevs värst. Kvinnor tar större ansvar och hjälp från myndigheter kan bli bättre.

delningar

Det har forskats en hel del kring livet och vardagen för barn som lever med missbrukande föräldrar. Däremot finns det väldigt lite underlag när rollerna är ombytta. Det ville en forskningsgrupp på Malmö universitet ändra på.

– Det är den första forskningen som gjorts på gruppen i Sverige. Internationellt kunde vi inte heller hitta något så det är rätt unikt, säger Torkel Richert, filosofie doktor och universitetslektor vid Malmö universitet.

Sedan ett par år tillbaka driver forskarna Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson forskningsprojektet ”Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem”. Drygt 700 föräldrar har fått svara på enkätfrågor och med ytterligare 32 föräldrar har man gjort djupare intervjuer.

– Föräldrar vittnar om ångest och oro för barnets räkning. Många frågar sig vad de har gjort för fel och känner skuld för barnets situation. Det påverkar deras sociala umgänge, att de antingen inte orkar eller skäms, och isolerar sig istället, berättar Torkel Richert.

Studien har granskat två perspektiv. Dels den generella utsattheten bland föräldrarna och dels utsattheten för brott. Men resultaten visar att det inte är rädsla för brotten som föräldrar upplever som värst, istället är det den ständiga oron och maktlösheten som anses jobbigast.

– Dem som har varit utsatta för brott upplever det som jobbigt, men det var inte det som stod ut. Utan det var oron och rädslan för hur barnet mår eller lever. Den ständiga risken för överdos eller psykiska problem. Den här oron och rädslan är vad många upplevde som värst, att få samtalet att barnet gått bort. Det påverkar föräldrarnas hälsa att ständigt var i beredskap.

Ett annat intressant resultat är den skeva könsfördelning som visade sig bland deltagarna. Av de 700 som deltog var 85 procent kvinnor.

– När vi sedan gått vidare med djupintervjuerna har vi aktivt försökt få med fler män och vi lyckades komma upp i en fjärdedel av de 32 intervjuade. Varför det är så kan vi bara spekulera om men det kanske säger något om vem som fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj. Och vi vet tyvärr också att en del män lämnar familjen när det uppstår den här typen av kris, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

 

Från vänster Torkel Richert och Björn Johnson. Foto: Malmö universitet.

Männen som deltog visade liknande drag av oro och maktlöshet men inte i lika stor omfattning som hos kvinnorna.

Förhoppningen är nu att resultaten från forskningsprojektet ska öka kunskapen i samhället och minska stigmatiseringen. Man hoppas även att denna något osynliga grupp i samhället får den uppmärksamhet och stöd den behöver.

– Genom att sätta fokus på den här gruppen hoppas vi öka kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om att fler insatser behövs för att underlätta deras livssituation, inte minst vad gäller möjligheter att söka hjälp, säger Torkel Richert och fortsätter:

– Vi hade en öppen fråga om vad som var jobbigast eller svårast. Ett av de fem viktigaste teman var bristen på hjälpinsatser. Dels för barnet men även för föräldrarna.

Idag har anhöriga till narkotikamissbrukare rätt till hjälp men många vet inte om detta och på somliga platser har systemet inte kommit igång till fullo.

De tre forskarna har under julen publicerat sin första artikel. De räknar med att komma med ytterligare fem till tio stycken så småningom. Härnäst ska det enorma materialet hanteras, bearbetas och därefter presenteras.

Sponsrat inlägg

Svenska spelmonopolet

Något som många pratat om den senaste tiden är att det svenska spelmonopolet kommer att slopas. Från och med nästa år så kommer spelmarknaden vara öppen för privata aktörer som ansöker om spellicens. Men vilka förändringar kommer det att innebära?