FRÅGA JURISTEN: Hur betalar jag kontantinsatsen till mitt barns hus?

Fredrik Stolt, jurist på LRF Konsult. Foto: Länsförsäkringar, LRF.

Fredrik Stolt, jurist hos LRF Konsult ger läsarna råd gällande juridiska frågor.

delningar

Juristen Fredrik Stolt från LRF Konsult svarar på läsarnas frågor. Denna vecka handlar det om hur föräldrar kan ge sina barn ekonomiskt stöd utan att barnets partner får del av pengarna.

FRÅGA: Vår dotter är på väg att köpa hus ihop med sin sambo. Vi har tänkt betala kontantinsatsen åt dem men vill inte att hennes sambo ska få hälften om de skulle separera och undrar nu hur vi ska göra? Hur blir det om de gifter sig? Utöver dottern har vi två barn till.

SVAR: Tack för er fråga! Det finns fler än ett sätt att lösa det på. En lösning är att ni lämnar ett lån till er dotter och hennes sambo. Det bör upprättas ett skuldebrev över detta. Ett skuldebrev tjänar som bevis för skulden. Ett bevis för att skuldförhållandet existerar kan vara bra att ha om skuldförhållandet skulle ifrågasättas av någon av låntagarna. Ett sådant bevis kan även vara bra att ha om banken eller någon annan vill se en handling som styrker varifrån pengarna kommer, något som blir allt vanligare.

I skuldebrevet är det lämpligt att få med alla villkor som ska gälla i skuldförhållandet, exempelvis ränta. Det är lätt hänt att allt eller delar av villkoren för skuldförhållandet överenskoms muntligen eller, än värre, lämnas outtalade men underförstått förutsatta.

För alla inblandades skull rekommenderar jag att man skriver ner villkor avseende när betalning ska/får ske, om det ska vara någon ränta eller inte och i så fall hur hög etcetera. När skulden avbetalas bör det antecknas. Finns avbetalningarna antecknade på skuldebrevet undviker er dotter och hennes sambo att de blir ombedda att betala skulden dubbelt. Det är inte säkert att låntagardottern är i livet eller i skick att förklara att betalning av skulden har skett. Den som företräder henne kanske inte känner till lånet eller att betalning har skett. Att det finns bevis för skuldens existens såväl som dess eventuella betalning tjänar alla på.

Ett tänkbart alternativ, istället för att ni lånar ut pengar till dem, är att er dotter får hela summan själv i form av en gåva till henne. Hon bör därefter reglera det hela med sin sambo. Din dotter skulle kunna äga mer av bostaden men det brukar göra det mer komplicerat senare eftersom de då bör fördela kostnader för eventuella framtida renoveringar med mera efter samma andelstal. Därutöver skulle de behöva avtala bort sambolagen i ett samboavtal. Om er dotter istället väljer att äga lika mycket som sin sambo kan de reglera skuldförhållandet mellan sig i ett skuldebrev (och samboavtal). Om de senare gifter sig behöver de komplettera med ett heltäckande äktenskapsförord för att inte skuldebrevet dem emellan ska förlora sin betydelse.

Om ni väljer lånealternativet kan det med hänsyn till rättvisa mellan syskonen vara bra att bestämma en någorlunda marknadsmässig ränta, trots att lånet är till er dotter och hennes sambo. En annan fördel med att ha en ränta är att räntebetalningar fungerar som preskriptionsavbrott. En fordran som ”bara ligger” preskriberas efter 10 år. Genom att en fordran erkänns, exempelvis genom att låntagaren erlägger ränta, undviker man att den preskriberas.

Om ni väljer att ge er dotter pengarna som gåva är utgångspunkten att det är ett förskott på hennes arv. Det innebär att hennes syskon, vid ett framtida arvskifte, har rätt till motsvarande belopp innan resten delas lika mellan samtliga era bröstarvingar. Om det däremot skulle vara så att det som finns kvar inte räcker för att syskonen ska få arv från er som värdemässigt motsvarar vad er dotter får i gåva är er dotter inte skyldig att kompensera sina syskon. Det är dock möjligt att, i samband med att gåvan ges, bestämma att er dotter kan bli skyldig att ”betala tillbaka” en del av vad hon har erhållit för att det ska bli rättvist.

Om alternativet gåva väljs eller om er dotter och hennes sambo får låna pengarna utan att erlägga ränta bör man beakta värdet av räntan och inflationen. En krona i dag är värd mer än en krona om tio år. Även om er dotters syskon får samma belopp efter er i slutändan är det (sannolikt) inte värt lika mycket som vad er dotter får här och nu.

Om det blir fråga om ett lån utan ränta och utan övrig hänsyn till inflationen innebär det att värdet av den krona er dotter lånar idag sannolikt är värd mer än den krona hon lämnar tillbaka om exempelvis tio år. Rättvisan i förhållande till syskonen (och deras uppfattning om rättvisa) bör ni i alla fall ha i åtanke, oavsett i vilken utsträckning ni väljer att ta hänsyn till den.

Som ni förstår finns det flera saker att beakta och det gäller inte bara det rent juridiska. De ekonomiska aspekterna är minst lika viktiga. Det är värt att ta hjälp av en jurist som även har koll på de ekonomiska aspekterna, inte bara på de juridiska.

Vill du ställa en fråga kring juridik? Mejla fredrik.stolt@lrfkonsult.se

Fredrik Stolt

LRF Konsult

Har du ett nyhetstips? Tipsa redaktionen genom att klicka här.

delningar

Nyhetsbrev

Prenumerera på Sveriges snabbaste och mest ultralokala nyhetsbrev. Här får du nyheter om stora som små händelser.
Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag 24 Sveriges data- och cookiepolicy.

Relaterade artiklar