Laddar

Förre MFF-talangen: ”Jag blev så emotionell att jag började fan gråta”

Erik Pärsson har gått en snårig väg genom ett flertal klubbar. I en intervju med 24Malmö.se berättar han om när han nobbade Leicester, tiden i Malmö FF, när han sänkte dem i Svenska cupen och vad som kan bli nästa steg för honom.

delningar

– Du kan parkera i rutan bredvid där, så tar vi min bil. Det är lite lättare att visa vägen då.

Fotbollsspelaren Erik Pärsson visar vägen i sin Volkswagen nerför kullerstenarna i centrala Falkenberg. Efter tio mål i superettan under sin debutsäsong har den förre MFF-talangen blivit lite av en profil, ofta med glimten i ögat.

– Du såg macken där du parkerade? Det var en sjukt stor bilträff där i somras precis utanför där vi bor. Det var så coola bilar alltså, de måste kostat hur mycket som helst. Men annars är det inte mycket som händer i Falkenberg, berättar han.

När han slutligen hittat en parkering utanför stans torg och vi satt oss på ett fik, börjar han berätta sin story. Från början till slut. Det här kom att bli en historia om allt mellan himmel och jord.

– Tillsammans med Lukas Hägg-Johansson och Nikola Zivanovic åkte jag till Leicester i en vecka och tränade med deras U16-lag och U18-lag. Jag fick inte ens ledigt från skolan, de trodde inte på mig. Jag fick sjukanmäla mig en vecka, men det var så man fick göra, konstaterar Erik Pärsson med ett leende och fortsätter:

– Det här var tack vare vår agent. Vi hade internmatcher och det gick svinbra bra för mig…

Det här kommer vi att återkomma till senare under vår nästan tre timmar långa intervju. Tillsammans med Hägg-Johansson och Zivanovic utgjorde Erik Pärsson ett Husie IF som var ett av landets bästa pojklag.

– Vi var bra som fan, men som ett kollektiv. Sen hade vi jäkligt bra tränare. Vi mötte bara storlag och vårt herrlag låg i division 5. Inga visste ju vilka vi var, men efter lite turneringar visste de till slut vilka vi var. Det var vi som var födda 1994 i Husie, säger Pärsson.

Men efter bara något år valde 14 spelare att sluta med fotbollen och det framgångsrika Husie-laget splittrades. Kvar blev åtta stycken som slogs ihop med den äldre kullen. Till slut valde Erik Pärsson med ett par andra att lämna Husie för spel i Malmö FF.

– Jag var 16 år då. Leicester ville ha mig och jag valde mellan dem och MFF. Sen pratade jag med IFK Göteborg och Helsingborgs IF, men var det något lag jag skulle gå till, så var det MFF.

– Men sen blev jag väldigt ställd. När vi hade varit en vecka i England, så kom jag hem och pratade med mina föräldrar. Två dagar senare ringer min agent och jag fattade ingenting. Men min mamma började gråta direkt direkt och pappa var mest jaha.

Agenten kom hem till Erik Pärsson och hans familj och berättade att Leicester ville ha över honom till England. Pärsson hade då redan ställt in sig på att gå gymnasiet i Sverige.

– Jag kunde bli ungdomsproffs i England, herregud, minns jag att jag tänkte. Det var en jäkla process alltså. Men jag valde att stanna, det kändes bäst och jag var väldigt ung då, säger han och fortsätter:

– Den veckan som jag var i England sattes verkligen psyket på prov också. De var inte snälla, det var helt annat än i Sverige. Men jag gjorde något som lade grunden för hela min vecka där. Jag fick en tackling, men jag gick in i mitten och gjorde exakt samma sak tillbaka, men lite hårdare. Efter det var det hur lugnt som helst.

Har du alltid haft den mentaliteten? – Egentligen inte. Men där kände jag: jag tar fan ingen skit. Men försökte någon sätta mig på plats, så köpte jag inte det. Jag gav tillbaka lite hårdare i stället.

Men du valde att nobba Leicester? – Det var ju efterklokt… klart som fan man hade velat det. Jag ångrar inte att jag tackade nej. Jag känner att jag gjorde rätt. Man har ju läst om jättemånga som flyttat i tidig ålder och aldrig blivit något sen. Men det var ändå rätt att jag valde att gå gymnasiet också.

Pärsson valde Malmö FF och blev omskolad från mittback till anfallare – av en slump. Han berättar historien bakom det hela.

– Vi skulle på en cup i Lyngby som MFF alltid åkte på. Då hade vi bara en anfallare eftersom alla andra var skadade. Då fick jag spela anfallare – och blev turneringens bästa spelare. Då kändes det dumt att byta tillbaka till mittback igen. Det var en ren slump, berättar han.

Det är sju år sen nu. Genom åren har han vräkt in mål i division 1-lag som Höllviken och Landskrona. Efter ett makalöst 2016 där han förutom 17 mål i Landskrona, sänkte Malmö FF i Svenska cupen med ett mål och två assist.

  Erik Pärsson jublar efter ett mål i Landskronatröjan. Foto: Avdo Bilkanovic/Bildbyrån

– Alltså den matchen… det var 5 000 på läktarna. Det var ett jävla tryck. Jag gjorde 3–0-målet mot MFF-fansen och jag blev så emotionell att jag började fan gråta. Det var som att jag drömde. Det kändes som att jag flög fram, säger han och funderar lite innan han fortsätter:

– Efter matchen förstod vi ingenting. Jag hade ju hur många meddelanden som helst på telefonen. Det tog väl en timme efter matchen, sen förstod vi att vi faktiskt slagit ut Malmö FF i cupen. Men jag ansåg att vi var bättre än dem i stunden. Och det var nog den bästa matchen jag har gjort.

Kändes det som en revansch för dig med tanke på att du inte fick chansen i MFF? – Nej, alltså verkligen inte. Jag ansåg väl mer att det var tråkigt att de inte gav mig chansen. Men jag försöker ta min chans någon annanstans och se om jag kan komma till den nivån. Det är mer en revansch för mig.

Men det fanns en liten bitterhet i dig? – Jag var svinarg på MFF, jag tyckte ju att det var deras fel att jag inte kom upp eftersom de värvade in två stycken som det inte hände något med. Då kände jag: varför tar de inte en egen produkt i stället? Det grämde mig i två års tid. Men det släppte jag för tre år sen nu.

Det känns som att du ofta säger vad du tycker… – Ja ja. Men jag anser väl många gånger att jag vet att jag kan prata mycket.

Efter succéåret i Landskrona BoIS hamnade Pärsson slutligen i superettan och Falkenberg. Men hade han själv fått bestämma hade han stannat i Landskrona.

 

Foto: Krister Andersson/Bildbyrån

– Jag hade velat stanna i BoIS. Att vi inte gick upp det året var bara en slump. Jag visste att de skulle gå upp i år. Men när jag satt ner med dem, så kände jag inte att de trodde på mig. När Falkenberg ringde tog jag det direkt, säger Pärsson.

Var det inga andra lag som hörde av sig till dig? – Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra då, och hade inte någon agent då heller. Men jag studerade då, och fattade att jag måste göra något på heltid. Spelar jag till exempel fotboll, så kan jag inte ha något annat som stör mig. Men jag ansåg att fotboll är en färskvara, det gör jag här och nu. Plugga kan jag göra i framtiden. Därför valde jag Falkenberg till slut.

I februari tidigare i år kom agenten Nima Modyr in i bilden. Mycket tack vare kompisen Lukas Hägg-Johansson. Och Modyr har på kort tid blivit en viktig del i jakten på framgångarna.

– Jag har alltid vetat vem Nima är och blev skitglad när han tog kontakt. Sen kom han till Falkenberg, vi käkade lunch och det kändes skitbra. Han är inte bara en agent utan en bra kompis också, säger Pärsson och fortsätter:

– Det är något som min flickvän lagt märke till också (skratt). När jag pratar med honom, så är det som att jag pratar med min polare. Det är alltid FaceTime också. Jag minns när han sa: levererar du för mig, så kommer jag leverera för dig. Det är nog det bästa jag har hört.

Efter en stark vår med Falkenberg i superettan, visade det norska storlaget Vålerenga intresse för Erik Pärsson.

– Det var mycket snack om det. Då snackade jag med Nima hela tiden. Jag var så inställd på på Vålerenga, jag drömde om det alltså…

Hur nära var det då? – Det kändes så pass nära som det bara kunde komma, men det blev aldrig av. De kollade mina matcher och jag kände typ: nu kommer det. Men sen värvade de nån snubbe från Israel eller något.

Pärsson fortsatte i stället säsongen i Falkenberg, som länge slogs om en plats till allsvenskan, men laget slutade på en en fjärdeplats – fyra poäng efter Trelleborg som sen tog sig hela vägen upp. Detta trots att laget inledde knackigt och låg i botten av tabellen.

– Vi kom ju bäst av de lagen som åkte ur året innan, konstaterar han.

Vad drömmer du om i framtiden? – Jag vill komma till den nivån där jag känner att jag klarar mig. Men vad den nivån är, det vet jag inte. Superettan har varit tufft, men jag tror att jag har mer att ge. Jag tror att jag vann vår poängliga i laget, men jag är ändå inte nöjd. Jag vet att jag har mer att ge.

Men det här var ditt första år i superettan. – Jag har lite stress, alltså. Jag har det… jag är lite halvt stressad och är du det, så blir det fel. Många matcher har jag varit stressad, och då har det gått fel. Men en del andra har jag bara kört, då går det bra.

Erik Pärsson Ålder: 23. Familj: Sambo, två hundar, en katt, mamma, pappa och syster. Moderklubb: BK Näset. Tidigare klubbar: BK Näset, FC Höllviken, Husie IF, Malmö FF, Lunds BK, Landskrona. Nuvarande klubb: Falkenbergs FF. Favoritlag: Manchester United. Favoritspelare: Alexander Del Piero. Drömmer om: ”Att veta hur bra jag kan bli. Komma förbi Skandinavien”.

Relaterade artiklar

Sponsrat inlägg

Svenska spelmonopolet

Något som många pratat om den senaste tiden är att det svenska spelmonopolet kommer att slopas. Från och med nästa år så kommer spelmarknaden vara öppen för privata aktörer som ansöker om spellicens. Men vilka förändringar kommer det att innebära?