Trots protester läggs språkkaféet ner: ”Läraren grät och vi också”

På det populära Språkkafé Nobel har vänskapsband knutits. Nu läggs språkkafét ner: "Beslutet har tagits över våra huvuden".

Lisa Horn

Lisa Horn

Kl.20:35, 20 april, 2017

Trots protester läggs språkkaféet ner: ”Läraren grät och vi också”
Foto: Lisa Horn

– Det är nästan min sista dag i dag, det gör mig sentimental, säger SFI-läraren Magnus Fryklund och börjar tillsammans med deltagarna reda ut vad sentimental är, för de som inte kan ordet på svenska.

Han har jobbat med språkkafét i sin nuvarande form sedan 2012. Träffarna sker fyra gånger i veckan, är öppna för alla, helt frivilliga och leds av två lärare samt två volontärer.

Vid månadsskiftet februari-mars fick de reda på att språkkafét skulle lägga ner till följd av en omorganisation i kommunen.

– Jag var arg så jag skaffade ett nytt jobb. Men jag har inte gett upp er alls. Vi lärare är tjänstemän, men ni är fria medborgare och kan påverka, säger Magnus Fryklund till en besviken språkgrupp.

Han förklarar uppmuntrande att de skulle kunna söka pengar för att starta en ny verksamhet. Det går en suck genom rummet.

sprak-2
Gruppen träffas fyra gånger i veckan och har resulterat i att många klarat SFI-testen utan SFI-utbildning. Foto: Lisa Horn

– Jag har inte blivit tillfrågad. Jag känner mig som en bricka som bara flyttats till en annan plats. De tar inte alls hänsyn till vad vi har byggt upp i den här verksamheten under flera år tillsammans, säger Magnus Fryklund, medan deltagarna är och hämtar fika.

Han förklarar att språkkafét kommer lämna ett stort tomrum. Många som kommer till Språkkafé Nobel kommer inte in i SFI-systemet då det är kö över hela Malmö, samt att man väntar på att att få sitt personnummer som behövs för sfi-studier.

– Beslutet har tagits över våra huvuden. Jag känner mig ledsen, uppgiven och förbannad.

sprak-3
Magnus Fryklund, SFI-lärare, är besviken på att språkkaféet läggs ner.
Foto: Lisa Horn

Att det finns lärare som strukturerar upp är mycket uppskattat bland de svenskstuderande.

– På de andra språkkaféerna är det samma snack varje dag, säger en kille i gruppen och någon annan påpekar att man oftast bara hinner gå en runda där alla presenterar sig själva.

Magnus Fryklund berättar att under hösten 2015 när det kom många flyktingar var det 50-60 personer varje gång. Men senaste tiden har det varit runt 35 per träff.

sprak-1
Gruppen har lämnat in ett skriftligt klagomål till kommunen. Många tycker att Språkkafé Nobel är det bästa språkkaféet i Malmö. Foto: Lisa Horn

Många har tack vare språkkaféet lyckats nå språkmålen på egen hand utan SFI-lektioner.

– Mina kompisar visade mig språkkafét. Det är jättespännande för att det är många aktiviteter i jämförelse med folkuniversitet. Vi lär oss många nya ord, uttryck och intressanta berättelser om svenskar och svenska samhället. På folkuniversitetet studerade vi bara grammatik, säger Yuliia Beba, från Ukraina, som gått på Språkkafé Nobel sedan november 2015.

Bahjat Atiah är från Syrien och har kommit till träffarna under tre terminer.

– Språkkafé Nobel har betytt mycket för mig. Jag kunde inte våga prata med någon på svenska innan. Jag var lite blyg och jag hade inte så mycket kompisar. Jag har fått några kompisar här.

När de fick veta att språkkafét skulle lägga ner blev de båda ledsna.

sprak-4
Bahjat Atiah och Yuliia Beba är båda ledsna att språkkaféet läggs ner.

– Det var jättetråkigt när vi fick veta att det skulle lägga ner och vi alla blev ledsna. Läraren grät och vi också. Vi förstod inte varför det skulle lägga ner, säger Yuliia Beba.

En av cheferna på Jobbmalmö var under veckan med på en av träffarna för att deltagarna skulle få fråga varför språkkafét ska läggas ned. Yuliia Beba berättar att chefen lyssnade på deltagarna med sa att hon inget kunde göra.

Tillsammans har deltagarna i gruppen skickat ett klagomål till kommunen med namnunderskrifter samt startat en Facebook-sida, ”Protest against the closure of Språkcafe Nobel”.

Yuliia Beba förklarar att det är svårt då de inte vet hur de ska protestera i det svenska systemet.

– Språk är till för att göra något. Utan språk kan vi inte protestera eller förklara våra åsikter eller prata med någon från myndigheter som kan hjälpa oss. Vi behöver språket för att förstå hur organisationen ser ut.

Språkkafeét ligger under kommunens Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltning. 24Malmö har vid upprepade tillfällen försökt nå Andreas Schönström som är ordförande i nämnden som styr över den förvaltningen.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Nyanlända ska få jobb efter tysk modell: ”En effektiv väg”

Projektet ska hjälpa nyanlända invandrare till självförsörjning betydligt snabbare. Inspiration hämtas från en tysk framgångsrik modell.

Filip Beijer

Filip Beijer

Kl.16:56, 29 mars, 2017

Nyanlända ska få jobb efter tysk modell: ”En effektiv väg”
Foto: Bildbyrån

Nu samlas aktörer inom arbetslivet för att effektivisera processen för nyanlända invandrare till att bli självförsörjande. Handelskammaren, kommunen och arbetsförmedlingen går samman och inspireras av en tysk modell.

– Initiativet har tagits från Handelskammaren, som har analyserat den tyska modellen. I Tyskland har man arbetat utifrån modellen sedan 1969, men där har man anpassat modellen till nyanlända flyktingar på senare tid. Man har lyckats och skapat en effektiv väg in i arbetslivet, säger Andreas Konstantinidis, projektledare för Dubbel yrkesutbildning.

En mer intensiv etablering
Sedan den första oktober har projektet med den nya modellen analyserats och en analysrapport har nu lämnats in till den europeiska socialfonden.

Samtidigt har projektet samordnat näringslivet, SFI och yrkesutbildningarna. Men också utbildningar från arbetsförmedlingen. Aktörerna ska arbeta parallellt, så att deltagaren får en mer intensiv etablering i arbetslivet än den som erbjuds idag.

I Malmö finns det idag 2 400 personer som befinner sig i etableringsfasen. Projektet jobbar med begreppet ”learning by doing”.

Börja jobba så tidigt som möjligt
En nyanländ person ska placeras på en arbetsplats och börja jobba. Så tidigt som möjligt.

– En placering kommer att kombineras med den teoretiska delen som innebär yrkesutbildning, SFI och yrkes-SFI. Tre gånger i veckan ska man arbeta och två gånger i veckan går man i skolan. Så fortsätter man sen och får rätt till aktivitetsstöd under etableringsfasens två år, säger Andreas Konstantinidis.

Till en början är arbetskraften gratis, då deltagaren befinner sig i förberedandefas. Men med tiden förväntas arbetet bli betalt.

– Det är meningen att företagen kanske inte första månaden ska betala, men att man senare kompletterar med en viss summa pengar, säger Andreas Konstantinidis.

Målet: Hundratals i arbete
De anställda inom projektet kommer från de olika aktörerna och är experter på sina områden för att underlätta för projektets framfart. Man har också tagit fram en lång lista över bristyrken, för att lokalisera var behoven av arbetskraft är som störst.

Målet är att hundratals nyanlända Malmöbor ska komma in i arbetslivet innan projektet avslutas den 31 augusti 2019.

– Vi har skrivit att vi ska nå 234 personer under tre års tid. Men det är arbetsplatser vi ska skapa så det kan bli två eller tre gånger så många. Vi vill inte begränsa oss, säger Andreas Konstantinidis.

Efter att projektet nu lämnats sin analysfas går man in i skarpt läge till månadsskiftet mellan mars och april.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel