TV: Så gör du påskgodis snabbt och enkelt

Middagar och påskbestyr kan ibland innebära en del stress. Men för att göra "stekta ägg" i godisform krävs inte särskilt mycket tid. Ta en titt på hur de små läckerheterna växer fram.

Kim Ahlqvist

Kim Ahlqvist

Kl.13:52, 14 april, 2017

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Flygplatsens härliga påskhälsning – med oväntad destination

Resenärerna var snabba med att ta bilder på montern som visade en anmärkningsvärd påskdestination.

Filip Beijer

Filip Beijer

Kl.14:59, 15 april, 2017

Flygplatsens härliga påskhälsning – med oväntad destination
Foto: Mostphotos

Inför påskhelgen, under skärtorsdagen möttes resenärerna på Malmö Airport av en oväntad avgång på flygplatsens montrar. Mitt bland resorna till Stockholm och Örebro kom avgången ”Blåkulla” klockan 16:30.

”GLAD PÅSK” hälsade Malmö Airport till resenärerna.

Hälsningen visade sig bli populär bland resenärerna som var många som la upp bilden på sociala medier.

Se hälsningen nedan:

skarmavbild-2017-04-14-kl-13-19-21

Foto: Privat

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den

Det finns en rad traditioner kring vad vi svenskar brukar äta kring påsk. Här är anledningarna till varför vi äter och dricker det vi gör.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:55, 15 april, 2017

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den
Delar av det svenskarna äter under påsken. Foto: Montage/Creative Commons

Påsklamm, påsköl, ägg med mera. Det finns mycket traditioner kring vad som äts runt påsken, här är historiken bakom varför vi äter det vi gör.

Lamm – Kristus beskrivs som lammet som befriar världen, och därför blir det naturligt att lammet äts runt påsk. Ursprungligen är lamm vid påskbordet en tradition från medelhavet, som kom till Sverige runt 1900-talet. I Sverige har dock fårkött varit vanligare än lamm tidigare.

Ägg – Många undrar varför vi äter ägg runt påsk. Men svaret är ganska enkelt. Ägget symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förut var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid.

Påskgodis – I takt med ny tryckteknik har färgglada pappägg kunnat ges som gåvor, men redan i det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra. Att människor äter godis runt påsk är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i.

Fisk – Det har under lång tid förekommit fisk vid påskbordet. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset.

Skinka – En festmåltid som funnits på bordet länge. Och som alla känner till används skinkan vid mer än en högtid i Sverige. Richard Hellström gissar att skinkan dök upp svenska påskbordet vid mitten av 1900-talet.

Påskmust – ”Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet”, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet till Svenska Dagbladet.

Julöl – Förr i tiden var påskölen mycket starkare än den vanliga ölen, som i dag går att jämföras med en vanlig starköl. Och historiskt sätt har det alltid bryggts öl till större festligheter.

Snaps – Traditionerna med snaps sträcker sig hela vägen till 1600-talet. Först ska det ätas sill, ost och bröd. Och när det har ätits tas snapsen, som ett startskott på att festen inleds.

Källa: Svenska Dagbladet

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Därför kommer påskharen med ägg

Påsken har många olika traditioner. Bland annat klär vi ut oss till påskkärringar och letar ägg som påskharen har gömt. Har du koll på varför det är just en hare som lämnar äggen? Här har vi svaret.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.10:52, 15 april, 2017

Därför kommer påskharen med ägg
Vid påsk letar många barn efter ägg som haren har gömt. Foto: Pixabay

Nu i påsk kommer haren på besök hos många runt om i landet för att lämna påskägg. Lite som att jultomten lämnar paket på julafton. Flera av påskens traditioner har samband med religion medan vissa inte – traditionen med påskharen tillhör det sistnämnda.

Påskharen kommer ursprungligen från Tyskland och började ta plats i de svenska hemmen i början på 1900-talet. Teorierna kring dess ursprung är många men enligt en avhandling vid universitetet i tyska Heidenberg framgår det att traditionen är påhittad för att roa barn, skriver Året Runt.

Traditionen har sett olika ut över tid. Vissa barn har fått i uppgift att göra i ordning ett bo till haren där den kunde lämna äggen, medan andra har fått leta efter påskharens ägg i trädgården.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Här är Malmös egna konstrunda

Ska du stanna i Malmö över påskhelgen och missar den populära konstrundan på Österlen? Då är det möjligt att ta del av konstutbudet i Malmö.

Mikael Gamm

Kl.08:59, 14 april, 2017

Här är Malmös egna konstrunda
Foto: Commons/Mostphotos

Malmö Stad anordnar en egen konstrunda i Malmö där besökaren visas runt bland stans offentliga konstverk. Från långfredagen till påskdagen går guidade turer från Mölleplatsen, två gånger om dagen, klockan 12 och klockan 14.

Läs mer om varje konstverk nedan.

Passage (2007) 

I Japanska trädgården kan man skåda Kenneth Johansson´s skapelse Passage. Verket kan närmast liknas vid två brösthöga pelare som sticker upp ur ett stenigt underlag.

Pojke med gäss (1978)

Thomas Quarsebo´s verk Pojke med gäss ligger i Slottsparken, nära bron till Slottsträdgården. Kreationen föreställer, föga förvånande, en pojke och några gäss. Den är tänkt att visa på tiden innan vi människor tröttnade på gässen och deras utbredda bajsande.

Människan och Pegasus (1950)

På Linnéplatsen tornar Carl Milles´ Människan och Pegasus upp sig. Verket, som utgår från den grekiska mytologin, föreställer en människa och den bevingade hästen Pegasus på toppen av en enorm pelare.

Liggende pige (1961)

I kanten av Lördagsplan, nära vattnet, kan man spana in Liggende pige. Verket föreställer en liggande naken kvinna som håller ena handen på sitt huvud.

Anna Lisa (1911)

På Plantangången är Anders Olssons konstverk Anna Lisa placerad. Det föreställer flickan Anna Lisa som lekar med sitt tunnband. Lekande barn är temat för många av konstnärens verk.

Marmorlyran (2007)

Marmorlyran av Staffan Nihlén är placerad på Platangången. Verket, som är ett minnesmärke för Hjalmar Gullberg, föreställer en fallande pelare.

Konsul Anders Kaspar Holm (1916)

I Kungsparken kan man hitta ett porträttbyst föreställande konsuln och skeppsredaren Anders Kaspar Holm. Han är känd som en av upphovsmännen till Malmö Förskönings- och planteringsförening och till parken i sig. Konstverket är skapat av Sven Andersson.

Solrosen (1911)

Axel Ebbe, med fantasi och lekfullhet som ledstjärnor, har skapat denna staty som man kan titta på i Kungsparken. Statyn sträcker sig mot skyn och möter solen, himlen och trädens grönska.

Titellös (2014)

Ola Kalnins täckte 2014 en hel fasad med den färggranna målning. Platsen för skapelsen är en av Malmös sista obebyggda innerstadstomter.

Magic Book (2014)

Natalia Rak är den yngsta av de konstnärer som bidragit till Konstrundan. På en fasad alldeles intill Ola Kalnins verk kan Magic Book skådas. Den färgstarka målningen domineras, som så ofta när Rak är inblandad, av ett kvinnoansikte.

Cement Eclipses (2014)

Geografiskt nära Kalnins och Rak´s verk hittar vi Cement Eclipses av Isaac Cordal. Hans kreationer  tenderar av vara små och svårupptäckta. Så också här, då Cement Eclipses utgörs av en liten figur fastsatt på en vägg.

Väggens dinosaurier (2004)

På en vägg på Västra skolan kan man skåda en målning föreställande diverse dinosaurier. Karl Adrians skapelse är tänkt att fördjupa rumsupplevelsen och ge perspektiv på tidsbegreppet.

Diana – Naturens väktare (2009)

I Kungsparken stod fram till 1910 en staty av Diana – jaktens gudinna. När Ernst Billgren fick i uppdrag att ersätta den försvunna statyn blev det något helt annat  – Naturens väktare. Statyn föreställer en kvinna uppbyggd av några av våra vanligaste djur. Runtomkring kvinnan syns en flock rådjur.

Ormet (1988)

Monika Goras Ormet är också den positionerad i Kungsparken. Verket utgår från den nordiska mytologin och Eddans saga om den straffade Loke. Motivet är en jättelik orm.

Gjutjärnsfontän (1880-talet)

Många svenska städer köpte in gjutjärnsfontäner från Frankrike under senare delen av 1800-talet. Vilka som konstruerat dessa, inklusive denna fontän i Kungsparken, är för oss okänt.

Gustav Rydberg (1934)

Kungsparkens andra porträttbyst är också det skapat av Sven Andersson. Konstverket föreställer friluftsmålaren Gustav Rydberg.

Källa: Malmo.se/konstrunda.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Därför klär vi ut oss till påskkärringar i dag

Söta barn med fräknar och hucklen som önskar godis – eller häxor som åker till blåkulla för att träffa djävulen?
Så här har påskkärringens betydelse har förändrats genom åren.

Mia Martelleur

Kl.16:26, 13 april, 2017

Därför klär vi ut oss till påskkärringar i dag
Foto: Sten-Åke Stenberg / Mostphotos

Enligt Nordiska museet går påskkäringens historia tillbaka till 1600-talets häxprocess. Då trodde man att Skärtorsdagsnatten var den natt som de mörka krafterna tog över, och häxorna bjöds in av djävulen själv till en fest på Blåkulla. Enligt tron färdades häxorna på kvast till Blåkulla och först under påskafton eller påskdagen vände häxorna hemåt igen.

Påsksmällarna kommer även dem från den här tiden. Det sägs att man sköt smällarna på skärtorsdagen eller påskafton för att skrämma bort påskkäringarna. Påskeldar är även det en kvarleva från kvinnoförtrycket under häxprocessens dagar. Häxor jagades fram till början av 1700-talet men först 1779 försvann lagen om dödsstraff för trolldom ur den svenska lagen.

Exakt när häxjakten övergick till traditionen att klä ut sig till påskkärringar är lite oklart – men det tros ha sin början under 1800-talet. Då var det dock inte barn som klädde ut sig till söta versioner av häxor, utan ungdomar som smorde in ansiktena med sot eller täckte dem med en mask. Deras mål var att driva runt och hitta på hyss, inte önska grannarna en glad påsk.

Först under 1900-talet kom nutidens små påskkärringar, i färgglada kläder med rosiga kinder och fräknar, som vanligtvis delar ut påskort och får godis eller pengar i utbyte. Men denna tradition kan skilja sig från olika orter med. I Värmland och Dalsland är det en vanlig tradition att rycka upp dörren till sina bekanta och slänga in godis samt ropa ”Glad påsk!” innan man snabbt springer därifrån. Och på vissa orter i Västerbotten är det istället påskkärringarna som ger bort godis när de kommer på besök.

Även vilken dag påskkäringarna går runt kan variera i Sverige. Vanligast är i dag, skärtorsdag. Men bloggaren Mattias Axelsson på bloggen Högtider och tradition skriver att det i västra Sverige (Bohuslän, Dalsland och Värmland) är påskafton som gäller.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel